Det här är en typiskt arg dag. Jag vaknade utvilad men det tog cirka fyra minuter för att mitt lugn skulle bytas mot en känsla av starkt hat mot världen. Kan väl säga att jag fortsätter i samma spår som Carro, den cynisk-fatalist-pessimistaktiga vägen.
Jag började tänka på räkor. På den upprörda stämning som WWF:s uttalande har genererat. Den bångstyriga, barnsliga reaktion som detta gett upphov till. Varför kan vi inte ta ett steg tillbaka, rada upp argumenten, tänka efter, kanske till och med erkänna oss ha fel, men framför allt argumentera sakligt för vår sak? Den här antingen eller mentaliteten är anskrämlig. Jag ser inte den här frågan som svart eller vit, ett sådant synsätt leder sällan till kunskapstillväxt och acceptens, men att totalt förbise information som på goda grunder påstår att något inte stämmer, är ju rent utav idiotiskt. Sedan kan det finnas möjlighet att nyansera dessa nya rön. Det kan finnas positiva ljusglimtar som bör framhållas och bör uppmuntras, som kan ställas emot och vidga de nya rönen. Däremot pekar allt för mycket på att det inte står rätt till med haven och dess invånare. Fisk är en ändlig resurs. Punkt. Den tar slut om man tar upp för mycket. Tar slut FÖR ALLTID. Det går inte att ändra på bara för att vi vill.
Läs detta här som är mer välformulerat än min svada: Överdåd är ingen mänsklig rättighet
Jag känner att denna låt illustrerar i stora drag vad det är jag är ute efter:
Räkdebaclet berör hela den mentalitet som jag ibland snavar över och fascineras över, om än på ett irriterat sätt. Jag menar, kom igen, aldrig har så många haft det så förspänt som nu. Vi kan i många fall göra precis vad vi vill, hur vi vill. (Hej! Jag menar ej att joina retoriken kring att alla är födda till samma chans och möjligheter att skapa sig det liv man själv vill ha och att det gäller bara att lägga manken till och att det alltså inte är värdefullt att ur ett intersektionalistiskt perspektiv titta på människors liv och positioner i samhället. Klassfrågan är en riktig fråga och bör under inga omständigheter slarvas bort eller fnysas åt. Jag pratar här utifrån min eventuellt lite fördomsfulla bild av medelklassvensken som överlag har det ganska gött och framför allt om denne är man och i sena 50-års åldern.) Under knappt 100 år har vi i Sverige haft en samhällelig utveckling där fler och fler har fått rättigheter och fått möjligheter. Det är en underbar utveckling. Men det innebär inte att vi är ofelbara. Det innebär inte att allt vi gör och har gjort är rätt. Det innebär inte att vi kan säga att varningsrapporter om risken för ökad stormar är humbug, att bilen visst är jättesmart som vardagligt instrument för transport jämt och hela tiden och att jag vill faktiskt äta räkor så som jag alltid har gjort för det vill jag. Det finns så mycket man vill! Jag förstår det. Jag vill massor. Ha ett riktigt hem och slippa flytta varje halvår, jag vill ha långt hår nu, jag vill ha en kropp som kommer fortsätta må bra när jag blir äldre, jag vill ha ett jobb och framför allt önskar jag att jag redan hade varit ute på den där springrundan och nu satt och eftersvettades. Jävlans gött det hade varit! Men. Vad jag vill är inte särskilt relevant ur det här perspektivet.
Den där känslan av att vara förorättad, den som verkar uppstå när våra beteenden ifrågasätts, när vi plötsligt inte får göra det vi vill, var kommer den ifrån? Vad är det vi vill? Varför vill vi göra de här sakerna och varför är de så viktiga? Varför är det JAG vill, så mycket viktigare än vad som verkar vara bra för alla, så fler kan göra mer av vad de vill? För när skapades egentligen behovet av att alltid få äta räkor? Det ligger inte i våra gener att dessa små rosa djur måste inmundigas för att vi ska överleva som art. Det är ett skapat behov, på samma sätt som att mycket av vad vi dagligen konsumerar, är behov skapade utifrån en tanke om att konsumtion är grunden för ett samhället, den typiska kapitalistiska samhällssynen.
Mycket av det vi vill är människoskapade behov, de är inte huggna i sten. Och saker som människor har skapat, kan också förändras. Vi kan ändra på oss! Vi kan ändra på våra tankar om att räkor är en del av den västsvenska identiteten, vi kan ändra på hur fiskerinäringen ska fungera och hur vi ska stötta dem som är beroende av den. Det finns lösningar. Vi kan ändra vad det är vi vill - vill ha, vill göra, vad vi anser eftersträvansvärt. Det kan finnas något vackert i att inte önska sig så mycket, att vilja andra saker, att vilja för flera och på längre sikt. Och därmed frigöra sin själ, få tid över till att vara en medmänniska och få tid över till att leva.
Visar inlägg med etikett irritation. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett irritation. Visa alla inlägg
torsdag 6 mars 2014
måndag 3 februari 2014
Varför feminism fortfarande behövs
Hej bloggen!
Det var länge sen jag skrev något här och det var ännu längre sedan jag skrev något djupare än ”Här är en ny bild jag gjort”. Anledningen till det har nog främst varit att det här med att uttrycka sig i text inte är min starkaste sida, speciellt inte när det kommer till viktigare frågor. Jag känner helt enkelt inte att jag alltid hittar rätt formuleringar för att få fram min poäng men idag tänker jag i alla fall göra ett försök.
Jag är feminist. Det säger jag för att jag är FÖR jämställdhet. Med det menar jag att jag är för att alla människor ska ha samma rättigheter och behandlas lika. Med människor menar jag kvinnor OCH män OCH de individer som inte känner sig hemma inom någon av dessa kategorier. Dessutom är jag för jämlikhet. Jag tycker alltså att ALLA människor skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i största möjliga mån helt oavsett kön (biologiskt, socialt, mentalt), etnicitet, hudfärg, godispreferens, nationalitet, yrke, antal fingrar och tår, sexuell läggning, boendesituation, klädstorlek, osv, osv, osv.
Är det på det klara? Bra, då går vi vidare.
Nyligen visades Belinda Olssons dokumentärserie ”Fittstim – Min kamp” på SVT och den drog igång en livlig debatt. Bra tycker jag, viktiga frågor som jämställdhet bör lyftas fram och diskuteras. Många var inte helt nöjda med hur Belinda Olsson valde att göra den här serien och jag är en av dem. Den sak som jag nog framförallt hade svårt för var Belindas ovilja, eller oförmåga, att inkludera andra än kvinnor i sin bild av feminismen. Dessutom kändes hela serien fokuserad på en viss sorts kvinna, nämligen den vita medelklasskvinnan, en grupp som Belinda och jag tillhör båda två.
Trots detta kommer jag nu själv fokusera på just denna grupp kvinnor eftersom jag stötte på ett exempel på varför svaret på Belindas fråga, ”Har feminismen gått för långt?”, är NEJ. Jag ber om ursäkt för den här skeva fokusen i förväg.
Vart är jag nu på väg?
Jo, jag som många andra hänger mycket på internet och en sida som jag frekventerar är Reddit. En kort beskrivning för oinvigda kan vara att det är en sorts ”dela med sig”-sida där allt från roliga bilder på djur till djupa diskussioner om livet går att hitta. Sidan har många tråkiga delar med men är, om man använder och anpassar den rätt, ett ganska bra socialt forum.
I en av sidans bredare grupper stötte jag igår kväll på ett inlägg som såg ut såhär:
Ett foto föreställande Norges, Sveriges, Nederländernas och Tyskland försvarsministrar.
Ska jag vara ärlig klickade jag för att jag insåg att jag inte visste vem som är Sveriges försvarsminister just nu. Det är väldigt pinsamt och jag ber om ursäkt. Ifall någon annan känner sig osäker är det andra personen från vänster, Karin Enström. Detta rättas också till i den första kommentaren på sidan:
Jag tänkte nämligen att vi skulle ta en titt på övriga kommentarer som folk lämnat till den här bilden. För enkelhetens skull har jag valt att dela in dem i kategorier. Alla kommentarer plockades igår natt (6 timmar efter att bilden publicerats på sidan) och jag har inte uppdaterat dem sen dess. Den inbördes ordningen kan därför ha ändrats lite och kommentarer har med största sannolikhet tillkommit men jag tycker ändå att dessa urval ger en bra bild av hur kommentarsfältet ser ut.
Kategori 1: "Relevanta" inlägg
Här satte jag in citationstecken efter som inlägget inte direkt ger någon riktning åt vad om skall diskuteras eftersom det bara är en bild med en beskrivning av vad den föreställer som rubrik.
En bild på Nederländernas försvarsminister på studiebesök samt ett kort instick om att det verkar gå dåligt för henne på jobbet. Känns relevant. Jaha, ja det var nog alla tror jag.
Kategori 2: Komiska observationer
Har själv bara sett 1 avsnitt av Girls så jag vet inte ifall serien utvecklas mot att tjejerna involverar sig politiskt men visst är detta en bild på fyra kvinnor i 40-årsåldern i alla fall. Dessutom ser jag nog vissa likheter…
Jag är som sagt ingen expert men ifall jag förstått det rätt satte jag i den här jämförelsen Norge som den snälla, Sverige som den präktiga, Nederländerna som partybruden och Tyskland som huvudkaraktären? Känns inte helt som en miss, eller? (Eftersom jag inte vet något om någon av individerna får de represteras av sina nationer, karaktärer och hårfärger)
Kategori 3: Varningarna
Jag är tydligen inte den enda som har reagerat på kommentarerna. Vi scrollar vidare i alla fall.
Kategori 4: Vem borde få vara försvarsminister?
Båda dessa kommentarer tar upp frågan om vilka kvalifikationer som krävs för att få vara försvarsminister. I den första verkar Skaterpad vara missnöjd med både hur Ursula von der Leyen utför sitt jobb och hur hon fick det.
I den andra en tycker comicsnerd att Jeanine Hennis-Plasschaert (detta förtydligas i en annan kommentar) gör sitt jobb bra trots motgångar men funderar också lite kring vilka som borde få ha det här jobbet gentligen.
Än så länge har vi inte vidrört elefanten i rummet men lugn, det kommer.
Kategori 5: Ifrågasättandet
Påminner om förra kategorin men där fanns i alla fall ett spår av relevant fakta som grund för den framförda kritiken. Hur ligger det till i den här kategorin då? Låt oss titta!
Inte bara deras kompetens ifrågasätts.
Kvinnor har ett jobb? Kvotering.
Min favorit.
Kategori 6: Mens!
Inga kommentarer.
Kategori 7: Nummer
Hänger ni med? Detta är inget mindre än en rangordning av hur attraktiva dessa fyra försvarsministrar är. En sak verkar dessutom alla vara rörande överens om, Jeanine Hennis-Plasschaert är snyggast. Detta tar oss vidare till nästa kategori.
Kategori 8: Nederländernas försvarsminister är het, öhöhöhöh
Guuud så glad hon måste vara. Som att vinna Idol ungefär. Snyggaste Försvarsministern! Wohoo!
Ajajajaj futballfrak! Inte nog med att 8time hann först, hen fick också till en fyndigare formulering. Bättre lycka nästa gång!
Kategori 9: Sex
“Defense Minister I’d Like to Fuck”
*fniss*
”Taking the D” är alltså att ’få kuk’.
Kategori 10: LOL kvinnor!
Reddit är en stor hemsida och innehåller som sagt en del tveksamma delar. I grupperna Men's Rights och The Red Pill samlas de personer som verkligen omfamnar anti-feminism och misogyni men dessa kommentarer kommer ifrån den otroligt breda och stora gruppen Pics.
Pics är en grupp som alla är med i från början och där man helt enkelt delar med sig av bilder man tycker är intressanta. Trots denna bredd på deltagare domineras kommentarerna av sexism och misogyni. Kvinnor måste ALLTID ifrågasättas när det kommer till både kompetens och attraktivitet. Hade detta varit en bild på fyra manliga försvarsministrar hade för det första bilden nog inte ens delats (inte så intressant med fyra gubbar) och för det andra hade diskussionen med största säkerhet inte handlat om vilka av gubbarna man vill ligga med, hur de ser ut, ifall dem överhuvudtaget vet något om krig och ifall de rycker varandra i håret när de bråkar.
För att summera:
Nej, Belinda Olsson, feminismen har inte gått för långt och den behövs fortfarande. TILL OCH MED för vita medelklasskvinnor.
Det var länge sen jag skrev något här och det var ännu längre sedan jag skrev något djupare än ”Här är en ny bild jag gjort”. Anledningen till det har nog främst varit att det här med att uttrycka sig i text inte är min starkaste sida, speciellt inte när det kommer till viktigare frågor. Jag känner helt enkelt inte att jag alltid hittar rätt formuleringar för att få fram min poäng men idag tänker jag i alla fall göra ett försök.
Jag är feminist. Det säger jag för att jag är FÖR jämställdhet. Med det menar jag att jag är för att alla människor ska ha samma rättigheter och behandlas lika. Med människor menar jag kvinnor OCH män OCH de individer som inte känner sig hemma inom någon av dessa kategorier. Dessutom är jag för jämlikhet. Jag tycker alltså att ALLA människor skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i största möjliga mån helt oavsett kön (biologiskt, socialt, mentalt), etnicitet, hudfärg, godispreferens, nationalitet, yrke, antal fingrar och tår, sexuell läggning, boendesituation, klädstorlek, osv, osv, osv.
Är det på det klara? Bra, då går vi vidare.
Nyligen visades Belinda Olssons dokumentärserie ”Fittstim – Min kamp” på SVT och den drog igång en livlig debatt. Bra tycker jag, viktiga frågor som jämställdhet bör lyftas fram och diskuteras. Många var inte helt nöjda med hur Belinda Olsson valde att göra den här serien och jag är en av dem. Den sak som jag nog framförallt hade svårt för var Belindas ovilja, eller oförmåga, att inkludera andra än kvinnor i sin bild av feminismen. Dessutom kändes hela serien fokuserad på en viss sorts kvinna, nämligen den vita medelklasskvinnan, en grupp som Belinda och jag tillhör båda två.
Trots detta kommer jag nu själv fokusera på just denna grupp kvinnor eftersom jag stötte på ett exempel på varför svaret på Belindas fråga, ”Har feminismen gått för långt?”, är NEJ. Jag ber om ursäkt för den här skeva fokusen i förväg.
Vart är jag nu på väg?
Jo, jag som många andra hänger mycket på internet och en sida som jag frekventerar är Reddit. En kort beskrivning för oinvigda kan vara att det är en sorts ”dela med sig”-sida där allt från roliga bilder på djur till djupa diskussioner om livet går att hitta. Sidan har många tråkiga delar med men är, om man använder och anpassar den rätt, ett ganska bra socialt forum.
I en av sidans bredare grupper stötte jag igår kväll på ett inlägg som såg ut såhär:
Klickar man på det får man se den här bilden:
Ska jag vara ärlig klickade jag för att jag insåg att jag inte visste vem som är Sveriges försvarsminister just nu. Det är väldigt pinsamt och jag ber om ursäkt. Ifall någon annan känner sig osäker är det andra personen från vänster, Karin Enström. Detta rättas också till i den första kommentaren på sidan:
Denna kommentar är relevant och informativ och ger mig ett bra tillfälle att bekanta er lite mer med Reddit. På Reddit kan man ge såkallade up- och downvotes (rösta upp, rösta ner) broende på hur man känner inför något man läser eller ser. Detta skapar sedan en sortering av kommentarer och inlägg. Något med många upvotes hamnar högst upp (med standartinställningen) och något impopulärt hamnar längre ner eller spärras helt. En mycket bra funktion som ser till att hålla diskussionen relevant men också, tyvärr, en funktion som gör det här blogginlägget så mycket sorgligare.
Kategori 1: "Relevanta" inlägg
Här satte jag in citationstecken efter som inlägget inte direkt ger någon riktning åt vad om skall diskuteras eftersom det bara är en bild med en beskrivning av vad den föreställer som rubrik.
Är försvaret nödvändigt? Definitivt något som kan
diskuteras i samband med en bild på fyra länders försvarsministrar.
Speciellt när dessa innehåller nationer som, tack och lov, inte behövt
använda sitt försvar på många år.
En bild på Nederländernas försvarsminister på studiebesök samt ett kort instick om att det verkar gå dåligt för henne på jobbet. Känns relevant. Jaha, ja det var nog alla tror jag.
Kategori 2: Komiska observationer
Jag har aldrig varit på just The Olive Garden men kan nog hålla med om att de ser lite obekväma, hungriga och uttråkade ut.
Har själv bara sett 1 avsnitt av Girls så jag vet inte ifall serien utvecklas mot att tjejerna involverar sig politiskt men visst är detta en bild på fyra kvinnor i 40-årsåldern i alla fall. Dessutom ser jag nog vissa likheter…
 |
| Kanske var vitalogst något på spåren? |
Jag är som sagt ingen expert men ifall jag förstått det rätt satte jag i den här jämförelsen Norge som den snälla, Sverige som den präktiga, Nederländerna som partybruden och Tyskland som huvudkaraktären? Känns inte helt som en miss, eller? (Eftersom jag inte vet något om någon av individerna får de represteras av sina nationer, karaktärer och hårfärger)
Kategori 3: Varningarna
Jag är tydligen inte den enda som har reagerat på kommentarerna. Vi scrollar vidare i alla fall.
Kategori 4: Vem borde få vara försvarsminister?
Båda dessa kommentarer tar upp frågan om vilka kvalifikationer som krävs för att få vara försvarsminister. I den första verkar Skaterpad vara missnöjd med både hur Ursula von der Leyen utför sitt jobb och hur hon fick det.
I den andra en tycker comicsnerd att Jeanine Hennis-Plasschaert (detta förtydligas i en annan kommentar) gör sitt jobb bra trots motgångar men funderar också lite kring vilka som borde få ha det här jobbet gentligen.
Än så länge har vi inte vidrört elefanten i rummet men lugn, det kommer.
Kategori 5: Ifrågasättandet
Påminner om förra kategorin men där fanns i alla fall ett spår av relevant fakta som grund för den framförda kritiken. Hur ligger det till i den här kategorin då? Låt oss titta!
Klassiskt! Kvinnor är inkompetenta och vet inget om krig! Fyndig ordlek med ’trust’ (lita på) och ’thrust’ (jucka) från mkrccd med. Roligt! (Som en parentes kan jag nämna att Karin Enström är yrkesofficer. Närmare bestämt kapten i Amfibiekåren)
Kvinnor och krig?! Har dom ens hållit i ett vapen?! Va?! VA?!
Självklart helt berättigad fråga. Hur ska dessa inkompetenta kvinnor kunna göra sitt jobb?
Inte bara deras kompetens ifrågasätts.
Kvinnor har ett jobb? Kvotering.
Min favorit.
Kategori 6: Mens!
Inga kommentarer.
Kategori 7: Nummer
Hänger ni med? Detta är inget mindre än en rangordning av hur attraktiva dessa fyra försvarsministrar är. En sak verkar dessutom alla vara rörande överens om, Jeanine Hennis-Plasschaert är snyggast. Detta tar oss vidare till nästa kategori.
Kategori 8: Nederländernas försvarsminister är het, öhöhöhöh
Guuud så glad hon måste vara. Som att vinna Idol ungefär. Snyggaste Försvarsministern! Wohoo!
Ajajajaj futballfrak! Inte nog med att 8time hann först, hen fick också till en fyndigare formulering. Bättre lycka nästa gång!
Kategori 9: Sex
“Defense Minister I’d Like to Fuck”
*fniss*
”Taking the D” är alltså att ’få kuk’.
Kategori 10: LOL kvinnor!
Reddit är en stor hemsida och innehåller som sagt en del tveksamma delar. I grupperna Men's Rights och The Red Pill samlas de personer som verkligen omfamnar anti-feminism och misogyni men dessa kommentarer kommer ifrån den otroligt breda och stora gruppen Pics.
Pics är en grupp som alla är med i från början och där man helt enkelt delar med sig av bilder man tycker är intressanta. Trots denna bredd på deltagare domineras kommentarerna av sexism och misogyni. Kvinnor måste ALLTID ifrågasättas när det kommer till både kompetens och attraktivitet. Hade detta varit en bild på fyra manliga försvarsministrar hade för det första bilden nog inte ens delats (inte så intressant med fyra gubbar) och för det andra hade diskussionen med största säkerhet inte handlat om vilka av gubbarna man vill ligga med, hur de ser ut, ifall dem överhuvudtaget vet något om krig och ifall de rycker varandra i håret när de bråkar.
För att summera:
Nej, Belinda Olsson, feminismen har inte gått för långt och den behövs fortfarande. TILL OCH MED för vita medelklasskvinnor.
onsdag 28 november 2012
Dagens mys (eller inte.)
Fantastiskt. Fantastiskt! Herre gud vilken bra värld vi lever i! JAG ÄLSKAR ATT VARA KVINNA!
Jag hoppas ni uppfattade ironin i föregående mening. Det gäller det här med våldtäkt alltså. Jag har tänkt en del på det. Jag har tänkt på hur fördjävla svårt det uppenbarligen verkar vara. Jag läste lite om det här fallet till morgonteet tillexempel Ett nej är inte nog och sen fortsatte jag med den här: Nej är inte nog - killen måste fatta. Och mådde lite illa. Och kände mig hjälplös. För mig är det helt utomstående ointelligent att tro att man klarar av att göra motstånd eller att man STÄLLER SIG UPP OCH GÅR DÄRIFRÅN (Ursäkta, va? Okej, jag ska bara gå och skrika ut min frustration genom fönstret litet.)
Jag har läst artiklar och sett dokumentärer där detta behandlas, typ om att det inte verkar vara "riktig" våldtäktssituation. Fy fan. Det är på kvinnans ansvar att bevisa att hon blev våldtagen. Inte att mannen (eller hennet, men alltså, oftast handlar det om en man) ska bevisa sig oskyldig. Tack så mycket för den ungefär. Tack för att jag är mindre värd på grund av att jag har råkat födas med en livmoder.
Jag hoppas ni uppfattade ironin i föregående mening. Det gäller det här med våldtäkt alltså. Jag har tänkt en del på det. Jag har tänkt på hur fördjävla svårt det uppenbarligen verkar vara. Jag läste lite om det här fallet till morgonteet tillexempel Ett nej är inte nog och sen fortsatte jag med den här: Nej är inte nog - killen måste fatta. Och mådde lite illa. Och kände mig hjälplös. För mig är det helt utomstående ointelligent att tro att man klarar av att göra motstånd eller att man STÄLLER SIG UPP OCH GÅR DÄRIFRÅN (Ursäkta, va? Okej, jag ska bara gå och skrika ut min frustration genom fönstret litet.)
Jag har läst artiklar och sett dokumentärer där detta behandlas, typ om att det inte verkar vara "riktig" våldtäktssituation. Fy fan. Det är på kvinnans ansvar att bevisa att hon blev våldtagen. Inte att mannen (eller hennet, men alltså, oftast handlar det om en man) ska bevisa sig oskyldig. Tack så mycket för den ungefär. Tack för att jag är mindre värd på grund av att jag har råkat födas med en livmoder.
tisdag 18 september 2012
apropå trafik
Jag kan inte låta bli att göra en ytterst liten kommentar kring de senaste veckornas skriverier om Västlänk och vägbygge och tåg och cyklar och annat tjafs, som har florerat i vår stads lokalblaska. Jag tycker mig se typexempel på den mänskliga naturens ovilja till förändring och rädsla för inskränkt frihet vart jag än vänder mig. Eller åtminstone när jag läser dagstidningen. Folk är så upprörda så det står spön i backen.
Som den skolade statsvetare jag är, är jag givetvis alltid intresserad av att granska makten. Jag kan mycket väl tänka mig att beslut som har fattas kring vår stads framtida trafikfrågor inte alltid har varit hundraprocentigt underbyggda eller det "bästa" beslutet möjligt att fatta. Det jag däremot reagerar på är hur det är hela stämningen, den totala inställningen till dylika projekt som någonstans börjar anta en form av okunskap och allmänt missnöje. Jag får med mig en känsla av att det kunde ha varit vilken utformning som helst på exempelvis Västlänken och att detta ändå hade fått folk att gå i taget och skriva arga, obehagliga brev till beslutsfattare. Det är något annat som är på gång här, något större.
Bilen och dess starka koppling till FRIHET är säkerligen en komponent att ha i åtanke. Detta fordon har så länge som det existerat varit mer än ett objekt, det har varit en symbol. Spontanitet, bestämmandet över sin egen tid, friheten, FARTEN. Det är ett laddat område att ta sig in på, bilen och dess utrymmeskrävande tillvaro. Att folk reagerar är att förvänta sig. Jag önskar bara att det var fler som lyfte fram det större perspektivet, som resonerade kring beslutsfattandet för att få fram båda sidor.
Beslut likt de som fattats och ska fattas kring Göteborgs framtida utveckling, utbredning, existens, är av oerhörd vikt. Inskränkningen av bilen i stadens kärna är ett måste. Det innebär att vi kan få den typ av stad vi vill ha, vi bygger upp stadens resiliens, vi har en möjlighet att göra den mer jämlik, vi gör oss inte permanent beroende av en typ av färdmedel.
Så, nu har jag utnyttjat min demokratiska rättighet att fritt få uttrycka mig. Det spelar ingen roll hur dåligt mitt språk är eller hur osammanhängade mitt resonemang ter sig, jag har ändå rätt att få ur mig skiten.
Nu var det gjort, så nu blir det en kaka till.
Som den skolade statsvetare jag är, är jag givetvis alltid intresserad av att granska makten. Jag kan mycket väl tänka mig att beslut som har fattas kring vår stads framtida trafikfrågor inte alltid har varit hundraprocentigt underbyggda eller det "bästa" beslutet möjligt att fatta. Det jag däremot reagerar på är hur det är hela stämningen, den totala inställningen till dylika projekt som någonstans börjar anta en form av okunskap och allmänt missnöje. Jag får med mig en känsla av att det kunde ha varit vilken utformning som helst på exempelvis Västlänken och att detta ändå hade fått folk att gå i taget och skriva arga, obehagliga brev till beslutsfattare. Det är något annat som är på gång här, något större.
Bilen och dess starka koppling till FRIHET är säkerligen en komponent att ha i åtanke. Detta fordon har så länge som det existerat varit mer än ett objekt, det har varit en symbol. Spontanitet, bestämmandet över sin egen tid, friheten, FARTEN. Det är ett laddat område att ta sig in på, bilen och dess utrymmeskrävande tillvaro. Att folk reagerar är att förvänta sig. Jag önskar bara att det var fler som lyfte fram det större perspektivet, som resonerade kring beslutsfattandet för att få fram båda sidor.
Beslut likt de som fattats och ska fattas kring Göteborgs framtida utveckling, utbredning, existens, är av oerhörd vikt. Inskränkningen av bilen i stadens kärna är ett måste. Det innebär att vi kan få den typ av stad vi vill ha, vi bygger upp stadens resiliens, vi har en möjlighet att göra den mer jämlik, vi gör oss inte permanent beroende av en typ av färdmedel.
Så, nu har jag utnyttjat min demokratiska rättighet att fritt få uttrycka mig. Det spelar ingen roll hur dåligt mitt språk är eller hur osammanhängade mitt resonemang ter sig, jag har ändå rätt att få ur mig skiten.
Nu var det gjort, så nu blir det en kaka till.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)