Nordhem, 2003. Jacka: JC. T-shirt: Syndikalisterna. Läsk: Fantasy Vattenmelon.
söndag 17 augusti 2014
torsdag 7 augusti 2014
Ge upp i dag, i morgon kan det vara för sent.*
Jag vet inte ens varför jag skriver ett inlägg. Det är ju inte direkt så att bloggen lever. Jag tänkte i alla fall dela med mig av dagens händelser so far:
Gav mig på att städa av fläktkåpan och väggarna runt omkring. Inte ett helhjärtat försök, men kände mig som en förtänksam person eftersom jag börjar flyttstäda en djävla massa i förväg (om än i mikroskala) och som tar ansvar för sin egen skit och lämnar inget åt den stackarna som flyttar in efter oss. Tog ej någon före och efter bild på grund av att det inte syns nån skillnad.
Skriver på mitt CV och personliga brev. Värre än att skriva ett prov ju. Jag fick inspo och skrev en litterär inledning men nu när jag har haft kaffepaus så väller tveksamheten upp inom mig. Vem är jag?! Käck kvinna som närmar sig 30 eller lätt cynisk förvuxen tonåring som försöker bli författare? Inget känns särskilt smickrande om jag ska vara ärlig. (Båda är dock sanningen.)
Sen har jag inte gjort mer än att vara på internet fast jag inte får. Kan berätta om resten av dagens plan också:
Skriv om CV och personligt brev.
Fixa punkan på cykeln.
Fixa öl till festivalen som pågår.
Gå på festival.
*Titeln på en bok av Fredrik Sjöberg. Har ej läst just denna men den han skrev om blomflugor. Mäkta bra.
Gav mig på att städa av fläktkåpan och väggarna runt omkring. Inte ett helhjärtat försök, men kände mig som en förtänksam person eftersom jag börjar flyttstäda en djävla massa i förväg (om än i mikroskala) och som tar ansvar för sin egen skit och lämnar inget åt den stackarna som flyttar in efter oss. Tog ej någon före och efter bild på grund av att det inte syns nån skillnad.
Skriver på mitt CV och personliga brev. Värre än att skriva ett prov ju. Jag fick inspo och skrev en litterär inledning men nu när jag har haft kaffepaus så väller tveksamheten upp inom mig. Vem är jag?! Käck kvinna som närmar sig 30 eller lätt cynisk förvuxen tonåring som försöker bli författare? Inget känns särskilt smickrande om jag ska vara ärlig. (Båda är dock sanningen.)
Sen har jag inte gjort mer än att vara på internet fast jag inte får. Kan berätta om resten av dagens plan också:
Skriv om CV och personligt brev.
Fixa punkan på cykeln.
Fixa öl till festivalen som pågår.
Gå på festival.
Partybild!
Partyspellista. Eller nej. Bra musik bara.
*Titeln på en bok av Fredrik Sjöberg. Har ej läst just denna men den han skrev om blomflugor. Mäkta bra.
torsdag 10 juli 2014
Absolute Summer Svenska Hits 2014
Det är så jävla varmt och fuktigt och underbart att det enda rimliga är att fortsätta låtsas att detta är en fingertoppskänslig musikblogg. Dagens tema: svenska brottarhits från i år! Jag vet inte varför, men jag har blivit BESATT av den här the OC-låten. Vaknade med den på hjärnan i morse och har lyssnat på den på repeat hela dagen. Gick och åt lunch själv vid en dassig husvägg i solen bara för att jag skulle kunna lyssna i fred och blunda och tänka på stilla havet. Den är ju astöntig men det är något med vågskvalpet och släpsången och vibesen...
Cali.... fornia... oh... Here we come... Right back where we started from...
torsdag 3 juli 2014
söndag 29 juni 2014
I like the way you brush your hair and I like those stylish clothes you wear
Sommartorkan på bloggen är too real. Släck er törst med lite ljud som får en sliten kontorsråtta att känna sig som en ibizadrottning täckt i neon och kokosolja.
Spellista: BLUE RUIN
måndag 9 juni 2014
Ah, animal crackers are in this year!
Skrattfest:
Humor!
Och sen sommarens sommarplåga. Jag har valt den oberoende av vad som är sommarens sommarplåga. Den är jättebra.
Melanie – Animal Crackers
Humor!
Och sen sommarens sommarplåga. Jag har valt den oberoende av vad som är sommarens sommarplåga. Den är jättebra.
Melanie – Animal Crackers
onsdag 28 maj 2014
Tatuwering
Idéer till tatueringar på min kropp:
- Inga armar - inga kakor. (På underarmen i typsnittet Futura.)
- En morot. (Bild alltså, men inget snirkel.)
Andra saker jag har tänkt på:
- Varför evolutionen inte har lett till ett utvecklande av magiska egenskaper hos människor?! Varje dag längtar jag efter att kunna få ACCIO att fungera.
- Sen har jag inte tänkt på mer saker.
tisdag 6 maj 2014
onsdag 9 april 2014
Overksam
Jag har idag inte gjort något vettigt. Igen. Men jag orkar då rakt inte tvinga er att ta del av mina våndor som nybliven vuxen med nypiercade öron, inget arbete och bara massa ytliga problem. Jag delar istället två högst intressanta artiklar/ krönikor med er. Som ni verkligen borde läsa. Om ni nu har tid i era liv fyllda av liv, jobb, umgänge, pendling, familj, kärestor, vettiga saker att göra:
Female purity is bullshit
"Vi är ekologiska analfabeter"
Hej då.
Female purity is bullshit
"Vi är ekologiska analfabeter"
Hej då.
måndag 31 mars 2014
torsdag 27 mars 2014
The last rancid girl in a rancid world
Nedtyngd av såpass brutala white girl middleclass porblems just nu alltså SKJUT MIG I HUVUDET. Utöver den grunläggande "vad är mitt liv vad håller jag på med hjälp mig hjälp hjälp"-krisen så blev just idag EXTRA pissig på grund av att de (håll i er nu) håller på och pålar upp huset jag bor i så att det inte ska sjunka ner i leran som hela den här staden (this town, this town) vilar på. Okej. De har hållit på ett tag. Men JUST IDAG skulle jag tvätta i tvättstugan. Kommer ner för trappan från gården med två överfulla, blå IKEA-kassar. Smutsigt hår, mjukisbyxor. Ful om du tänker. Redan sur eftersom tvättmedlet visade sig vara så gott som slut när jag skakade de två paketen. Jag kliver ner... och möts av DET VÄRSTA LJUDET NÅGONSIN. Som en skrikande hadeshund, JÄTTE JÄTTE HÖGT. Tinnitushögt. De håller på och jobbar och typ borrar/suger upp skit/nånting EXAKT BREVID tvättstugan. Byggkillarna har hörselskydd. Det har inte jag. Jag kan inte bära två kassar tvätt och hålla för öronen samtidigt utan får stå som ett fult fån och vänta in en paus. Kommer ner tillslut. Någon har nyss satt på en omgång i en av maskinerna trots att min tvättid precis börjat. Jag drar igång de två andra. Hatar livet. Hatar tvätten. Hatar världen. Överväger att slänga resten av smutstvätten. Överväger att tända eld på tvättstugan. Överväger att lösa upp det sista tvättmedlet i en skopa vatten, dricka upp det och hoppas på döden.
Här är jag och en babyflodhäst på Berlins Zoo. Stay in your cage lil buddy. Du vill inte veta vad som väntar utanför.
Här är jag och en babyflodhäst på Berlins Zoo. Stay in your cage lil buddy. Du vill inte veta vad som väntar utanför.
måndag 17 mars 2014
Detta tänker jag på
Jag tänker inte skriva en lång text med egna ord om detta. Jag har utkast på min dator, där jag börjat och börjat om för att försöka lyfta denna aspekt av våldtäktskulturen och av den syn samhället har på flickor, kvinnor och sexualitet. Det är något som har skavt i mig länge och som gör mig upprörd varje gång det dyker upp ett fall som leder till diskussion och en diskussion där all skuld läggs på offret, på kvinnan. Där en kvinnlig sexualitet och vilja till att utforska denna, är något som är otänkbart och rent ut sagt fel, så den förminskas, begränsas och trycks ner. SKÄMS OCH SKYLL ER SJÄLVA! Är väl det budskap som präntas in hos den grupp som kallas kvinnor.
Jag länkar här till några välformulerade inlägg om detta, inlägg som fångar de tankar jag själv bär på och har försökt att formulera.
Det är vi som är problemet
Tjejers sexualitet är fortfarande så tabubelagd att skammen få dem att vilja ta livet av sig
Jag länkar här till några välformulerade inlägg om detta, inlägg som fångar de tankar jag själv bär på och har försökt att formulera.
Det är vi som är problemet
Tjejers sexualitet är fortfarande så tabubelagd att skammen få dem att vilja ta livet av sig
lördag 15 mars 2014
Exempel 12.
HERREGUD! Nu har det gått snart 3 månader sedan den här följetongen uppdaterades sist. Det är därför hög tid för exempel 12 i vår serie om vad som skulle kunna ersätta det gamla dammiga "Villa, volvo och vovve" i framtiden.
Nä, blä för "VVV", jag drömmer hellre om det här:
Gryt, Geely och grävling.
(Känner du dig inte sjukt sugen på just en grävling så kolla in de tidigare förslagen efter något som passar just dig: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11)
Nä, blä för "VVV", jag drömmer hellre om det här:
Gryt, Geely och grävling.
(Känner du dig inte sjukt sugen på just en grävling så kolla in de tidigare förslagen efter något som passar just dig: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11)
torsdag 6 mars 2014
Du kan inte alltid få det du vill ha (bara inse nångång)
Det här är en typiskt arg dag. Jag vaknade utvilad men det tog cirka fyra minuter för att mitt lugn skulle bytas mot en känsla av starkt hat mot världen. Kan väl säga att jag fortsätter i samma spår som Carro, den cynisk-fatalist-pessimistaktiga vägen.
Jag började tänka på räkor. På den upprörda stämning som WWF:s uttalande har genererat. Den bångstyriga, barnsliga reaktion som detta gett upphov till. Varför kan vi inte ta ett steg tillbaka, rada upp argumenten, tänka efter, kanske till och med erkänna oss ha fel, men framför allt argumentera sakligt för vår sak? Den här antingen eller mentaliteten är anskrämlig. Jag ser inte den här frågan som svart eller vit, ett sådant synsätt leder sällan till kunskapstillväxt och acceptens, men att totalt förbise information som på goda grunder påstår att något inte stämmer, är ju rent utav idiotiskt. Sedan kan det finnas möjlighet att nyansera dessa nya rön. Det kan finnas positiva ljusglimtar som bör framhållas och bör uppmuntras, som kan ställas emot och vidga de nya rönen. Däremot pekar allt för mycket på att det inte står rätt till med haven och dess invånare. Fisk är en ändlig resurs. Punkt. Den tar slut om man tar upp för mycket. Tar slut FÖR ALLTID. Det går inte att ändra på bara för att vi vill.
Läs detta här som är mer välformulerat än min svada: Överdåd är ingen mänsklig rättighet
Jag känner att denna låt illustrerar i stora drag vad det är jag är ute efter:
Räkdebaclet berör hela den mentalitet som jag ibland snavar över och fascineras över, om än på ett irriterat sätt. Jag menar, kom igen, aldrig har så många haft det så förspänt som nu. Vi kan i många fall göra precis vad vi vill, hur vi vill. (Hej! Jag menar ej att joina retoriken kring att alla är födda till samma chans och möjligheter att skapa sig det liv man själv vill ha och att det gäller bara att lägga manken till och att det alltså inte är värdefullt att ur ett intersektionalistiskt perspektiv titta på människors liv och positioner i samhället. Klassfrågan är en riktig fråga och bör under inga omständigheter slarvas bort eller fnysas åt. Jag pratar här utifrån min eventuellt lite fördomsfulla bild av medelklassvensken som överlag har det ganska gött och framför allt om denne är man och i sena 50-års åldern.) Under knappt 100 år har vi i Sverige haft en samhällelig utveckling där fler och fler har fått rättigheter och fått möjligheter. Det är en underbar utveckling. Men det innebär inte att vi är ofelbara. Det innebär inte att allt vi gör och har gjort är rätt. Det innebär inte att vi kan säga att varningsrapporter om risken för ökad stormar är humbug, att bilen visst är jättesmart som vardagligt instrument för transport jämt och hela tiden och att jag vill faktiskt äta räkor så som jag alltid har gjort för det vill jag. Det finns så mycket man vill! Jag förstår det. Jag vill massor. Ha ett riktigt hem och slippa flytta varje halvår, jag vill ha långt hår nu, jag vill ha en kropp som kommer fortsätta må bra när jag blir äldre, jag vill ha ett jobb och framför allt önskar jag att jag redan hade varit ute på den där springrundan och nu satt och eftersvettades. Jävlans gött det hade varit! Men. Vad jag vill är inte särskilt relevant ur det här perspektivet.
Den där känslan av att vara förorättad, den som verkar uppstå när våra beteenden ifrågasätts, när vi plötsligt inte får göra det vi vill, var kommer den ifrån? Vad är det vi vill? Varför vill vi göra de här sakerna och varför är de så viktiga? Varför är det JAG vill, så mycket viktigare än vad som verkar vara bra för alla, så fler kan göra mer av vad de vill? För när skapades egentligen behovet av att alltid få äta räkor? Det ligger inte i våra gener att dessa små rosa djur måste inmundigas för att vi ska överleva som art. Det är ett skapat behov, på samma sätt som att mycket av vad vi dagligen konsumerar, är behov skapade utifrån en tanke om att konsumtion är grunden för ett samhället, den typiska kapitalistiska samhällssynen.
Mycket av det vi vill är människoskapade behov, de är inte huggna i sten. Och saker som människor har skapat, kan också förändras. Vi kan ändra på oss! Vi kan ändra på våra tankar om att räkor är en del av den västsvenska identiteten, vi kan ändra på hur fiskerinäringen ska fungera och hur vi ska stötta dem som är beroende av den. Det finns lösningar. Vi kan ändra vad det är vi vill - vill ha, vill göra, vad vi anser eftersträvansvärt. Det kan finnas något vackert i att inte önska sig så mycket, att vilja andra saker, att vilja för flera och på längre sikt. Och därmed frigöra sin själ, få tid över till att vara en medmänniska och få tid över till att leva.
Jag började tänka på räkor. På den upprörda stämning som WWF:s uttalande har genererat. Den bångstyriga, barnsliga reaktion som detta gett upphov till. Varför kan vi inte ta ett steg tillbaka, rada upp argumenten, tänka efter, kanske till och med erkänna oss ha fel, men framför allt argumentera sakligt för vår sak? Den här antingen eller mentaliteten är anskrämlig. Jag ser inte den här frågan som svart eller vit, ett sådant synsätt leder sällan till kunskapstillväxt och acceptens, men att totalt förbise information som på goda grunder påstår att något inte stämmer, är ju rent utav idiotiskt. Sedan kan det finnas möjlighet att nyansera dessa nya rön. Det kan finnas positiva ljusglimtar som bör framhållas och bör uppmuntras, som kan ställas emot och vidga de nya rönen. Däremot pekar allt för mycket på att det inte står rätt till med haven och dess invånare. Fisk är en ändlig resurs. Punkt. Den tar slut om man tar upp för mycket. Tar slut FÖR ALLTID. Det går inte att ändra på bara för att vi vill.
Läs detta här som är mer välformulerat än min svada: Överdåd är ingen mänsklig rättighet
Jag känner att denna låt illustrerar i stora drag vad det är jag är ute efter:
Räkdebaclet berör hela den mentalitet som jag ibland snavar över och fascineras över, om än på ett irriterat sätt. Jag menar, kom igen, aldrig har så många haft det så förspänt som nu. Vi kan i många fall göra precis vad vi vill, hur vi vill. (Hej! Jag menar ej att joina retoriken kring att alla är födda till samma chans och möjligheter att skapa sig det liv man själv vill ha och att det gäller bara att lägga manken till och att det alltså inte är värdefullt att ur ett intersektionalistiskt perspektiv titta på människors liv och positioner i samhället. Klassfrågan är en riktig fråga och bör under inga omständigheter slarvas bort eller fnysas åt. Jag pratar här utifrån min eventuellt lite fördomsfulla bild av medelklassvensken som överlag har det ganska gött och framför allt om denne är man och i sena 50-års åldern.) Under knappt 100 år har vi i Sverige haft en samhällelig utveckling där fler och fler har fått rättigheter och fått möjligheter. Det är en underbar utveckling. Men det innebär inte att vi är ofelbara. Det innebär inte att allt vi gör och har gjort är rätt. Det innebär inte att vi kan säga att varningsrapporter om risken för ökad stormar är humbug, att bilen visst är jättesmart som vardagligt instrument för transport jämt och hela tiden och att jag vill faktiskt äta räkor så som jag alltid har gjort för det vill jag. Det finns så mycket man vill! Jag förstår det. Jag vill massor. Ha ett riktigt hem och slippa flytta varje halvår, jag vill ha långt hår nu, jag vill ha en kropp som kommer fortsätta må bra när jag blir äldre, jag vill ha ett jobb och framför allt önskar jag att jag redan hade varit ute på den där springrundan och nu satt och eftersvettades. Jävlans gött det hade varit! Men. Vad jag vill är inte särskilt relevant ur det här perspektivet.
Den där känslan av att vara förorättad, den som verkar uppstå när våra beteenden ifrågasätts, när vi plötsligt inte får göra det vi vill, var kommer den ifrån? Vad är det vi vill? Varför vill vi göra de här sakerna och varför är de så viktiga? Varför är det JAG vill, så mycket viktigare än vad som verkar vara bra för alla, så fler kan göra mer av vad de vill? För när skapades egentligen behovet av att alltid få äta räkor? Det ligger inte i våra gener att dessa små rosa djur måste inmundigas för att vi ska överleva som art. Det är ett skapat behov, på samma sätt som att mycket av vad vi dagligen konsumerar, är behov skapade utifrån en tanke om att konsumtion är grunden för ett samhället, den typiska kapitalistiska samhällssynen.
Mycket av det vi vill är människoskapade behov, de är inte huggna i sten. Och saker som människor har skapat, kan också förändras. Vi kan ändra på oss! Vi kan ändra på våra tankar om att räkor är en del av den västsvenska identiteten, vi kan ändra på hur fiskerinäringen ska fungera och hur vi ska stötta dem som är beroende av den. Det finns lösningar. Vi kan ändra vad det är vi vill - vill ha, vill göra, vad vi anser eftersträvansvärt. Det kan finnas något vackert i att inte önska sig så mycket, att vilja andra saker, att vilja för flera och på längre sikt. Och därmed frigöra sin själ, få tid över till att vara en medmänniska och få tid över till att leva.
tisdag 4 mars 2014
Då är dagen här som du väntat på du kan plocka av din mask, ta ett andetag denna sista dag, öppna upp Pandoras ask
Jag vet inte om jag är bitter, cynisk, fatalist, foliehatt, nihilist eller bara uttråkad, men jag har liksom börja längta efter undergången. Allt tyder på att vi styrt denna skuta så åt helvete fel att vi redan passerat the point of no return. Det ända värdiga som kvarsår är total apokalyps, alternativ en renande skärseld och pånyttfödelse. Precis som när digerdöden fick Europa att ta klivet ut ur den förra medeltiden och in i renässansen tycks det mig dags för storstädning av planeten. Inget kalas utan kras. Man får ta det onda med det goda.
Alltså, det kommer såklart bli svindeppigt och jävligt äckligt när vi alla dör dränkta i floder av förorenat vatten från de utfiskade haven som bara stiger och stiger, rosslande och feberyra av antibiotikaresistenta bakterier och supervirus. Men det är ju vårt eget fel. Vi har varit så upptagna med att upprätthålla extrema klassamhällen och en global fri kapitalism som inneburit överkonsumtion hos de få och veritabla skitliv hos de många att vi glömt bort att vi är ett naket litet däggdjur som lever på nåder av moder natur och kosmos. Vi uppfann elden, bärväska, grävkäppen, spjutet, hjulet, jordbruket, byråkratin, kriget, ångmaskinen, symaskinen, förbränningsmotorn, dynamiten och atombomben och så trodde vi att vi var odödliga, att vi lagt hela skapelsen vid våra fötter. Och det hade vi kanske, en liten stund. Men i samma sekund kissade vi på den, kallade dens mamma för hora och tände eld på hela skiten. Så nu sitter vi här, i fritt fall, och väntar på att krossas mot marken som rusar mot oss.
Hold on to your butts.
Alltså, det kommer såklart bli svindeppigt och jävligt äckligt när vi alla dör dränkta i floder av förorenat vatten från de utfiskade haven som bara stiger och stiger, rosslande och feberyra av antibiotikaresistenta bakterier och supervirus. Men det är ju vårt eget fel. Vi har varit så upptagna med att upprätthålla extrema klassamhällen och en global fri kapitalism som inneburit överkonsumtion hos de få och veritabla skitliv hos de många att vi glömt bort att vi är ett naket litet däggdjur som lever på nåder av moder natur och kosmos. Vi uppfann elden, bärväska, grävkäppen, spjutet, hjulet, jordbruket, byråkratin, kriget, ångmaskinen, symaskinen, förbränningsmotorn, dynamiten och atombomben och så trodde vi att vi var odödliga, att vi lagt hela skapelsen vid våra fötter. Och det hade vi kanske, en liten stund. Men i samma sekund kissade vi på den, kallade dens mamma för hora och tände eld på hela skiten. Så nu sitter vi här, i fritt fall, och väntar på att krossas mot marken som rusar mot oss.
Hold on to your butts.
Så glöm inte bort
att ditt liv är kort
och att döden är din vän
är det värt ett garv
är det bara larv
att ni ses nån gång igen
att ditt liv är kort
och att döden är din vän
är det värt ett garv
är det bara larv
att ni ses nån gång igen
I den mörka natt
hörs ett lyckligt skratt
du kan plocka av din mask
gör så gott du kan
om din dröm försvann
slå igen Pandoras ask
hörs ett lyckligt skratt
du kan plocka av din mask
gör så gott du kan
om din dröm försvann
slå igen Pandoras ask
måndag 3 mars 2014
GRATTIS LUPITA NYONG'O
... and none for Leonardo DiCaprio, BYEEE!
tisdag 18 februari 2014
Remember GIRL POWER
Ladda ner covern här: https://soundcloud.com/momomoyouth/m-say-youll-be-there
En kommer aldrig igen, så länge en lever, älska något eller någon med samma intensitet, övertygelse och passion som en älskade Spice Girls med 1997-98. Inte ens partners eller avkomma. Detta är första budordet i Carolinas Bibel.
måndag 3 februari 2014
Varför feminism fortfarande behövs
Hej bloggen!
Det var länge sen jag skrev något här och det var ännu längre sedan jag skrev något djupare än ”Här är en ny bild jag gjort”. Anledningen till det har nog främst varit att det här med att uttrycka sig i text inte är min starkaste sida, speciellt inte när det kommer till viktigare frågor. Jag känner helt enkelt inte att jag alltid hittar rätt formuleringar för att få fram min poäng men idag tänker jag i alla fall göra ett försök.
Jag är feminist. Det säger jag för att jag är FÖR jämställdhet. Med det menar jag att jag är för att alla människor ska ha samma rättigheter och behandlas lika. Med människor menar jag kvinnor OCH män OCH de individer som inte känner sig hemma inom någon av dessa kategorier. Dessutom är jag för jämlikhet. Jag tycker alltså att ALLA människor skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i största möjliga mån helt oavsett kön (biologiskt, socialt, mentalt), etnicitet, hudfärg, godispreferens, nationalitet, yrke, antal fingrar och tår, sexuell läggning, boendesituation, klädstorlek, osv, osv, osv.
Är det på det klara? Bra, då går vi vidare.
Nyligen visades Belinda Olssons dokumentärserie ”Fittstim – Min kamp” på SVT och den drog igång en livlig debatt. Bra tycker jag, viktiga frågor som jämställdhet bör lyftas fram och diskuteras. Många var inte helt nöjda med hur Belinda Olsson valde att göra den här serien och jag är en av dem. Den sak som jag nog framförallt hade svårt för var Belindas ovilja, eller oförmåga, att inkludera andra än kvinnor i sin bild av feminismen. Dessutom kändes hela serien fokuserad på en viss sorts kvinna, nämligen den vita medelklasskvinnan, en grupp som Belinda och jag tillhör båda två.
Trots detta kommer jag nu själv fokusera på just denna grupp kvinnor eftersom jag stötte på ett exempel på varför svaret på Belindas fråga, ”Har feminismen gått för långt?”, är NEJ. Jag ber om ursäkt för den här skeva fokusen i förväg.
Vart är jag nu på väg?
Jo, jag som många andra hänger mycket på internet och en sida som jag frekventerar är Reddit. En kort beskrivning för oinvigda kan vara att det är en sorts ”dela med sig”-sida där allt från roliga bilder på djur till djupa diskussioner om livet går att hitta. Sidan har många tråkiga delar med men är, om man använder och anpassar den rätt, ett ganska bra socialt forum.
I en av sidans bredare grupper stötte jag igår kväll på ett inlägg som såg ut såhär:
Ett foto föreställande Norges, Sveriges, Nederländernas och Tyskland försvarsministrar.
Ska jag vara ärlig klickade jag för att jag insåg att jag inte visste vem som är Sveriges försvarsminister just nu. Det är väldigt pinsamt och jag ber om ursäkt. Ifall någon annan känner sig osäker är det andra personen från vänster, Karin Enström. Detta rättas också till i den första kommentaren på sidan:
Jag tänkte nämligen att vi skulle ta en titt på övriga kommentarer som folk lämnat till den här bilden. För enkelhetens skull har jag valt att dela in dem i kategorier. Alla kommentarer plockades igår natt (6 timmar efter att bilden publicerats på sidan) och jag har inte uppdaterat dem sen dess. Den inbördes ordningen kan därför ha ändrats lite och kommentarer har med största sannolikhet tillkommit men jag tycker ändå att dessa urval ger en bra bild av hur kommentarsfältet ser ut.
Kategori 1: "Relevanta" inlägg
Här satte jag in citationstecken efter som inlägget inte direkt ger någon riktning åt vad om skall diskuteras eftersom det bara är en bild med en beskrivning av vad den föreställer som rubrik.
En bild på Nederländernas försvarsminister på studiebesök samt ett kort instick om att det verkar gå dåligt för henne på jobbet. Känns relevant. Jaha, ja det var nog alla tror jag.
Kategori 2: Komiska observationer
Har själv bara sett 1 avsnitt av Girls så jag vet inte ifall serien utvecklas mot att tjejerna involverar sig politiskt men visst är detta en bild på fyra kvinnor i 40-årsåldern i alla fall. Dessutom ser jag nog vissa likheter…
Jag är som sagt ingen expert men ifall jag förstått det rätt satte jag i den här jämförelsen Norge som den snälla, Sverige som den präktiga, Nederländerna som partybruden och Tyskland som huvudkaraktären? Känns inte helt som en miss, eller? (Eftersom jag inte vet något om någon av individerna får de represteras av sina nationer, karaktärer och hårfärger)
Kategori 3: Varningarna
Jag är tydligen inte den enda som har reagerat på kommentarerna. Vi scrollar vidare i alla fall.
Kategori 4: Vem borde få vara försvarsminister?
Båda dessa kommentarer tar upp frågan om vilka kvalifikationer som krävs för att få vara försvarsminister. I den första verkar Skaterpad vara missnöjd med både hur Ursula von der Leyen utför sitt jobb och hur hon fick det.
I den andra en tycker comicsnerd att Jeanine Hennis-Plasschaert (detta förtydligas i en annan kommentar) gör sitt jobb bra trots motgångar men funderar också lite kring vilka som borde få ha det här jobbet gentligen.
Än så länge har vi inte vidrört elefanten i rummet men lugn, det kommer.
Kategori 5: Ifrågasättandet
Påminner om förra kategorin men där fanns i alla fall ett spår av relevant fakta som grund för den framförda kritiken. Hur ligger det till i den här kategorin då? Låt oss titta!
Inte bara deras kompetens ifrågasätts.
Kvinnor har ett jobb? Kvotering.
Min favorit.
Kategori 6: Mens!
Inga kommentarer.
Kategori 7: Nummer
Hänger ni med? Detta är inget mindre än en rangordning av hur attraktiva dessa fyra försvarsministrar är. En sak verkar dessutom alla vara rörande överens om, Jeanine Hennis-Plasschaert är snyggast. Detta tar oss vidare till nästa kategori.
Kategori 8: Nederländernas försvarsminister är het, öhöhöhöh
Guuud så glad hon måste vara. Som att vinna Idol ungefär. Snyggaste Försvarsministern! Wohoo!
Ajajajaj futballfrak! Inte nog med att 8time hann först, hen fick också till en fyndigare formulering. Bättre lycka nästa gång!
Kategori 9: Sex
“Defense Minister I’d Like to Fuck”
*fniss*
”Taking the D” är alltså att ’få kuk’.
Kategori 10: LOL kvinnor!
Reddit är en stor hemsida och innehåller som sagt en del tveksamma delar. I grupperna Men's Rights och The Red Pill samlas de personer som verkligen omfamnar anti-feminism och misogyni men dessa kommentarer kommer ifrån den otroligt breda och stora gruppen Pics.
Pics är en grupp som alla är med i från början och där man helt enkelt delar med sig av bilder man tycker är intressanta. Trots denna bredd på deltagare domineras kommentarerna av sexism och misogyni. Kvinnor måste ALLTID ifrågasättas när det kommer till både kompetens och attraktivitet. Hade detta varit en bild på fyra manliga försvarsministrar hade för det första bilden nog inte ens delats (inte så intressant med fyra gubbar) och för det andra hade diskussionen med största säkerhet inte handlat om vilka av gubbarna man vill ligga med, hur de ser ut, ifall dem överhuvudtaget vet något om krig och ifall de rycker varandra i håret när de bråkar.
För att summera:
Nej, Belinda Olsson, feminismen har inte gått för långt och den behövs fortfarande. TILL OCH MED för vita medelklasskvinnor.
Det var länge sen jag skrev något här och det var ännu längre sedan jag skrev något djupare än ”Här är en ny bild jag gjort”. Anledningen till det har nog främst varit att det här med att uttrycka sig i text inte är min starkaste sida, speciellt inte när det kommer till viktigare frågor. Jag känner helt enkelt inte att jag alltid hittar rätt formuleringar för att få fram min poäng men idag tänker jag i alla fall göra ett försök.
Jag är feminist. Det säger jag för att jag är FÖR jämställdhet. Med det menar jag att jag är för att alla människor ska ha samma rättigheter och behandlas lika. Med människor menar jag kvinnor OCH män OCH de individer som inte känner sig hemma inom någon av dessa kategorier. Dessutom är jag för jämlikhet. Jag tycker alltså att ALLA människor skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i största möjliga mån helt oavsett kön (biologiskt, socialt, mentalt), etnicitet, hudfärg, godispreferens, nationalitet, yrke, antal fingrar och tår, sexuell läggning, boendesituation, klädstorlek, osv, osv, osv.
Är det på det klara? Bra, då går vi vidare.
Nyligen visades Belinda Olssons dokumentärserie ”Fittstim – Min kamp” på SVT och den drog igång en livlig debatt. Bra tycker jag, viktiga frågor som jämställdhet bör lyftas fram och diskuteras. Många var inte helt nöjda med hur Belinda Olsson valde att göra den här serien och jag är en av dem. Den sak som jag nog framförallt hade svårt för var Belindas ovilja, eller oförmåga, att inkludera andra än kvinnor i sin bild av feminismen. Dessutom kändes hela serien fokuserad på en viss sorts kvinna, nämligen den vita medelklasskvinnan, en grupp som Belinda och jag tillhör båda två.
Trots detta kommer jag nu själv fokusera på just denna grupp kvinnor eftersom jag stötte på ett exempel på varför svaret på Belindas fråga, ”Har feminismen gått för långt?”, är NEJ. Jag ber om ursäkt för den här skeva fokusen i förväg.
Vart är jag nu på väg?
Jo, jag som många andra hänger mycket på internet och en sida som jag frekventerar är Reddit. En kort beskrivning för oinvigda kan vara att det är en sorts ”dela med sig”-sida där allt från roliga bilder på djur till djupa diskussioner om livet går att hitta. Sidan har många tråkiga delar med men är, om man använder och anpassar den rätt, ett ganska bra socialt forum.
I en av sidans bredare grupper stötte jag igår kväll på ett inlägg som såg ut såhär:
Klickar man på det får man se den här bilden:
Ska jag vara ärlig klickade jag för att jag insåg att jag inte visste vem som är Sveriges försvarsminister just nu. Det är väldigt pinsamt och jag ber om ursäkt. Ifall någon annan känner sig osäker är det andra personen från vänster, Karin Enström. Detta rättas också till i den första kommentaren på sidan:
Denna kommentar är relevant och informativ och ger mig ett bra tillfälle att bekanta er lite mer med Reddit. På Reddit kan man ge såkallade up- och downvotes (rösta upp, rösta ner) broende på hur man känner inför något man läser eller ser. Detta skapar sedan en sortering av kommentarer och inlägg. Något med många upvotes hamnar högst upp (med standartinställningen) och något impopulärt hamnar längre ner eller spärras helt. En mycket bra funktion som ser till att hålla diskussionen relevant men också, tyvärr, en funktion som gör det här blogginlägget så mycket sorgligare.
Kategori 1: "Relevanta" inlägg
Här satte jag in citationstecken efter som inlägget inte direkt ger någon riktning åt vad om skall diskuteras eftersom det bara är en bild med en beskrivning av vad den föreställer som rubrik.
Är försvaret nödvändigt? Definitivt något som kan
diskuteras i samband med en bild på fyra länders försvarsministrar.
Speciellt när dessa innehåller nationer som, tack och lov, inte behövt
använda sitt försvar på många år.
En bild på Nederländernas försvarsminister på studiebesök samt ett kort instick om att det verkar gå dåligt för henne på jobbet. Känns relevant. Jaha, ja det var nog alla tror jag.
Kategori 2: Komiska observationer
Jag har aldrig varit på just The Olive Garden men kan nog hålla med om att de ser lite obekväma, hungriga och uttråkade ut.
Har själv bara sett 1 avsnitt av Girls så jag vet inte ifall serien utvecklas mot att tjejerna involverar sig politiskt men visst är detta en bild på fyra kvinnor i 40-årsåldern i alla fall. Dessutom ser jag nog vissa likheter…
 |
| Kanske var vitalogst något på spåren? |
Jag är som sagt ingen expert men ifall jag förstått det rätt satte jag i den här jämförelsen Norge som den snälla, Sverige som den präktiga, Nederländerna som partybruden och Tyskland som huvudkaraktären? Känns inte helt som en miss, eller? (Eftersom jag inte vet något om någon av individerna får de represteras av sina nationer, karaktärer och hårfärger)
Kategori 3: Varningarna
Jag är tydligen inte den enda som har reagerat på kommentarerna. Vi scrollar vidare i alla fall.
Kategori 4: Vem borde få vara försvarsminister?
Båda dessa kommentarer tar upp frågan om vilka kvalifikationer som krävs för att få vara försvarsminister. I den första verkar Skaterpad vara missnöjd med både hur Ursula von der Leyen utför sitt jobb och hur hon fick det.
I den andra en tycker comicsnerd att Jeanine Hennis-Plasschaert (detta förtydligas i en annan kommentar) gör sitt jobb bra trots motgångar men funderar också lite kring vilka som borde få ha det här jobbet gentligen.
Än så länge har vi inte vidrört elefanten i rummet men lugn, det kommer.
Kategori 5: Ifrågasättandet
Påminner om förra kategorin men där fanns i alla fall ett spår av relevant fakta som grund för den framförda kritiken. Hur ligger det till i den här kategorin då? Låt oss titta!
Klassiskt! Kvinnor är inkompetenta och vet inget om krig! Fyndig ordlek med ’trust’ (lita på) och ’thrust’ (jucka) från mkrccd med. Roligt! (Som en parentes kan jag nämna att Karin Enström är yrkesofficer. Närmare bestämt kapten i Amfibiekåren)
Kvinnor och krig?! Har dom ens hållit i ett vapen?! Va?! VA?!
Självklart helt berättigad fråga. Hur ska dessa inkompetenta kvinnor kunna göra sitt jobb?
Inte bara deras kompetens ifrågasätts.
Kvinnor har ett jobb? Kvotering.
Min favorit.
Kategori 6: Mens!
Inga kommentarer.
Kategori 7: Nummer
Hänger ni med? Detta är inget mindre än en rangordning av hur attraktiva dessa fyra försvarsministrar är. En sak verkar dessutom alla vara rörande överens om, Jeanine Hennis-Plasschaert är snyggast. Detta tar oss vidare till nästa kategori.
Kategori 8: Nederländernas försvarsminister är het, öhöhöhöh
Guuud så glad hon måste vara. Som att vinna Idol ungefär. Snyggaste Försvarsministern! Wohoo!
Ajajajaj futballfrak! Inte nog med att 8time hann först, hen fick också till en fyndigare formulering. Bättre lycka nästa gång!
Kategori 9: Sex
“Defense Minister I’d Like to Fuck”
*fniss*
”Taking the D” är alltså att ’få kuk’.
Kategori 10: LOL kvinnor!
Reddit är en stor hemsida och innehåller som sagt en del tveksamma delar. I grupperna Men's Rights och The Red Pill samlas de personer som verkligen omfamnar anti-feminism och misogyni men dessa kommentarer kommer ifrån den otroligt breda och stora gruppen Pics.
Pics är en grupp som alla är med i från början och där man helt enkelt delar med sig av bilder man tycker är intressanta. Trots denna bredd på deltagare domineras kommentarerna av sexism och misogyni. Kvinnor måste ALLTID ifrågasättas när det kommer till både kompetens och attraktivitet. Hade detta varit en bild på fyra manliga försvarsministrar hade för det första bilden nog inte ens delats (inte så intressant med fyra gubbar) och för det andra hade diskussionen med största säkerhet inte handlat om vilka av gubbarna man vill ligga med, hur de ser ut, ifall dem överhuvudtaget vet något om krig och ifall de rycker varandra i håret när de bråkar.
För att summera:
Nej, Belinda Olsson, feminismen har inte gått för långt och den behövs fortfarande. TILL OCH MED för vita medelklasskvinnor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)