Nedtyngd av såpass brutala white girl middleclass porblems just nu alltså SKJUT MIG I HUVUDET. Utöver den grunläggande "vad är mitt liv vad håller jag på med hjälp mig hjälp hjälp"-krisen så blev just idag EXTRA pissig på grund av att de (håll i er nu) håller på och pålar upp huset jag bor i så att det inte ska sjunka ner i leran som hela den här staden (this town, this town) vilar på. Okej. De har hållit på ett tag. Men JUST IDAG skulle jag tvätta i tvättstugan. Kommer ner för trappan från gården med två överfulla, blå IKEA-kassar. Smutsigt hår, mjukisbyxor. Ful om du tänker. Redan sur eftersom tvättmedlet visade sig vara så gott som slut när jag skakade de två paketen. Jag kliver ner... och möts av DET VÄRSTA LJUDET NÅGONSIN. Som en skrikande hadeshund, JÄTTE JÄTTE HÖGT. Tinnitushögt. De håller på och jobbar och typ borrar/suger upp skit/nånting EXAKT BREVID tvättstugan. Byggkillarna har hörselskydd. Det har inte jag. Jag kan inte bära två kassar tvätt och hålla för öronen samtidigt utan får stå som ett fult fån och vänta in en paus. Kommer ner tillslut. Någon har nyss satt på en omgång i en av maskinerna trots att min tvättid precis börjat. Jag drar igång de två andra. Hatar livet. Hatar tvätten. Hatar världen. Överväger att slänga resten av smutstvätten. Överväger att tända eld på tvättstugan. Överväger att lösa upp det sista tvättmedlet i en skopa vatten, dricka upp det och hoppas på döden.
Här är jag och en babyflodhäst på Berlins Zoo. Stay in your cage lil buddy. Du vill inte veta vad som väntar utanför.
Visar inlägg med etikett rop på hjälp. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett rop på hjälp. Visa alla inlägg
torsdag 27 mars 2014
onsdag 28 november 2012
Dagens mys (eller inte.)
Fantastiskt. Fantastiskt! Herre gud vilken bra värld vi lever i! JAG ÄLSKAR ATT VARA KVINNA!
Jag hoppas ni uppfattade ironin i föregående mening. Det gäller det här med våldtäkt alltså. Jag har tänkt en del på det. Jag har tänkt på hur fördjävla svårt det uppenbarligen verkar vara. Jag läste lite om det här fallet till morgonteet tillexempel Ett nej är inte nog och sen fortsatte jag med den här: Nej är inte nog - killen måste fatta. Och mådde lite illa. Och kände mig hjälplös. För mig är det helt utomstående ointelligent att tro att man klarar av att göra motstånd eller att man STÄLLER SIG UPP OCH GÅR DÄRIFRÅN (Ursäkta, va? Okej, jag ska bara gå och skrika ut min frustration genom fönstret litet.)
Jag har läst artiklar och sett dokumentärer där detta behandlas, typ om att det inte verkar vara "riktig" våldtäktssituation. Fy fan. Det är på kvinnans ansvar att bevisa att hon blev våldtagen. Inte att mannen (eller hennet, men alltså, oftast handlar det om en man) ska bevisa sig oskyldig. Tack så mycket för den ungefär. Tack för att jag är mindre värd på grund av att jag har råkat födas med en livmoder.
Jag hoppas ni uppfattade ironin i föregående mening. Det gäller det här med våldtäkt alltså. Jag har tänkt en del på det. Jag har tänkt på hur fördjävla svårt det uppenbarligen verkar vara. Jag läste lite om det här fallet till morgonteet tillexempel Ett nej är inte nog och sen fortsatte jag med den här: Nej är inte nog - killen måste fatta. Och mådde lite illa. Och kände mig hjälplös. För mig är det helt utomstående ointelligent att tro att man klarar av att göra motstånd eller att man STÄLLER SIG UPP OCH GÅR DÄRIFRÅN (Ursäkta, va? Okej, jag ska bara gå och skrika ut min frustration genom fönstret litet.)
Jag har läst artiklar och sett dokumentärer där detta behandlas, typ om att det inte verkar vara "riktig" våldtäktssituation. Fy fan. Det är på kvinnans ansvar att bevisa att hon blev våldtagen. Inte att mannen (eller hennet, men alltså, oftast handlar det om en man) ska bevisa sig oskyldig. Tack så mycket för den ungefär. Tack för att jag är mindre värd på grund av att jag har råkat födas med en livmoder.
Etiketter:
dumdristigt,
feminism,
frustration,
förvirring,
ilska,
irritation,
Johanna,
kropp,
kvinnor,
känslor,
nyheter,
rop på hjälp,
sex
onsdag 13 juni 2012
GRÖÖÖLLBLÖG!
Okej det här är en bild ifrån förra sommaren, men den passar bra ihop med hur jag känner mig idag: GRÖÖÖLLBLÖG!
Nu ska jag försöka få igång min hjärna igen.
onsdag 30 maj 2012
Jag kan inte färgerna!
Jo, okej, jag kan några: gul, blå, orange, turkos, cyan, magenta, indigo och violett. Plus några till. Det jag inte kan är hur jag ska få färgerna på min skärm att se någorlunda likadana ut på andras skärmar.
När jag någon gång då och då klickar förbi bloggen och ser mina bilder på en annan skärm tänker jag allt som oftast "ICK!". Mossgrönt har blivit limegrönt och mörklila har blivit rosa, kontraster har dragits upp till max eller försvunnit helt.
Dagens bild kommer inte upp på bloggen efter en snabb färgkontroll på den enda andra skärmen jag kan komma åt här hemma, telefonen. Den får bloggas en dag när jag lärt mig hur jag ska få den att se vettig ut även i andras datorer. Eller vettig och vettig förresten, dagens motiv innehöll en giraff som har en shrink ray i munnen, det kanske inte klassas som vettigt.
Än så länge är mitt enda vapen mot färgdöden att se till att bilden sparas som RGB och inte CMYK.Tur är i alla fall att jag i ca två månader framöver ska viga mina dagar åt att lära mig mer om magin bakom digitala bilder. Förhoppningsvis kan jag hjälpa mig själv med det här problemet i höst. Men giraffen med kraften att krympa kommer nog titta förbi här långt innan dess.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
