Fantastiskt. Fantastiskt! Herre gud vilken bra värld vi lever i! JAG ÄLSKAR ATT VARA KVINNA!
Jag hoppas ni uppfattade ironin i föregående mening. Det gäller det här med våldtäkt alltså. Jag har tänkt en del på det. Jag har tänkt på hur fördjävla svårt det uppenbarligen verkar vara. Jag läste lite om det här fallet till morgonteet tillexempel Ett nej är inte nog och sen fortsatte jag med den här: Nej är inte nog - killen måste fatta. Och mådde lite illa. Och kände mig hjälplös. För mig är det helt utomstående ointelligent att tro att man klarar av att göra motstånd eller att man STÄLLER SIG UPP OCH GÅR DÄRIFRÅN (Ursäkta, va? Okej, jag ska bara gå och skrika ut min frustration genom fönstret litet.)
Jag har läst artiklar och sett dokumentärer där detta behandlas, typ om att det inte verkar vara "riktig" våldtäktssituation. Fy fan. Det är på kvinnans ansvar att bevisa att hon blev våldtagen. Inte att mannen (eller hennet, men alltså, oftast handlar det om en man) ska bevisa sig oskyldig. Tack så mycket för den ungefär. Tack för att jag är mindre värd på grund av att jag har råkat födas med en livmoder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar