The last rancid girl in a rancid world

Nedtyngd av såpass brutala white girl middleclass porblems just nu alltså SKJUT MIG I HUVUDET. Utöver den grunläggande "vad är mitt liv vad håller jag på med hjälp mig hjälp hjälp"-krisen så blev just idag EXTRA pissig på grund av att de (håll i er nu) håller på och pålar upp huset jag bor i så att det inte ska sjunka ner i leran som hela den här staden (this town, this town) vilar på. Okej. De har hållit på ett tag. Men JUST IDAG skulle jag tvätta i tvättstugan. Kommer ner för trappan från gården med två överfulla, blå IKEA-kassar. Smutsigt hår, mjukisbyxor. Ful om du tänker. Redan sur eftersom tvättmedlet visade sig vara så gott som slut när jag skakade de två paketen. Jag kliver ner... och möts av DET VÄRSTA LJUDET NÅGONSIN. Som en skrikande hadeshund, JÄTTE JÄTTE HÖGT. Tinnitushögt. De håller på och jobbar och typ borrar/suger upp skit/nånting EXAKT BREVID tvättstugan. Byggkillarna har hörselskydd. Det har inte jag. Jag kan inte bära två kassar tvätt och hålla för öronen samtidigt utan får stå som ett fult fån och vänta in en paus. Kommer ner tillslut. Någon har nyss satt på en omgång i en av maskinerna trots att min tvättid precis börjat. Jag drar igång de två andra. Hatar livet. Hatar tvätten. Hatar världen. Överväger att slänga resten av smutstvätten. Överväger att tända eld på tvättstugan. Överväger att lösa upp det sista tvättmedlet i en skopa vatten, dricka upp det och hoppas på döden.


Här är jag och en babyflodhäst på Berlins Zoo. Stay in your cage lil buddy. Du vill inte veta vad som väntar utanför.

Jag är hungrig.

Jag är hungrig. Mata mig!
Här är all mat jag tänker måste tillverkas i mitt kök under resterande år:

• Vegetarisk curry. Egen currypasta fräses och blandas sedan med kokosmjölk, stekta bitar av aubergine och kikärtor.
• Oststinn polenta med svampragu
• Southern style ribs 
• Blinier extra allt (framför allt saltgurka, honung och smetana till förrätt!)
• Socca (kikärtspannkaka)
• Surkålsgryta på broskben med klimp
• Refried beans med hemgjord salsa, avokado, ost i massor och nachos
• Morots- och jordnötssoppa med chili och lime
• Dumplings av alla möjliga slag
• Len och fin blomkålssoppa
• Italiensk lenticchiesoppa
• Mjölksyrade morötter, kål, gurka
• Empanadas!
• Gözleme

Givetvis finns det mer mat. Som går att äta, som ska ätas, som ska tillagas. Det kommer mera!

GRÖÖÖLLBLÖG!

Okej det här är en bild ifrån förra sommaren, men den passar bra ihop med hur jag känner mig idag: GRÖÖÖLLBLÖG!

Nu ska jag försöka få igång min hjärna igen.

Jag kan inte färgerna!

Jo, okej, jag kan några: gul, blå, orange, turkos, cyan, magenta, indigo och violett. Plus några till. Det jag inte kan är hur jag ska få färgerna på min skärm att se någorlunda likadana ut på andras skärmar.
När jag någon gång då och då klickar förbi bloggen och ser mina bilder på en annan skärm tänker jag allt som oftast "ICK!". Mossgrönt har blivit limegrönt och mörklila har blivit rosa, kontraster har dragits upp till max eller försvunnit helt.
Dagens bild kommer inte upp på bloggen efter en snabb färgkontroll på den enda andra skärmen jag kan komma åt här hemma, telefonen. Den får bloggas en dag när jag lärt mig hur jag ska få den att se vettig ut även i andras datorer. Eller vettig och vettig förresten, dagens motiv innehöll en giraff som har en shrink ray i munnen, det kanske inte klassas som vettigt.
Än så länge är mitt enda vapen mot färgdöden att se till att bilden sparas som RGB och inte CMYK.Tur är i alla fall att jag i ca två månader framöver ska viga mina dagar åt att lära mig mer om magin bakom digitala bilder. Förhoppningsvis kan jag hjälpa mig själv med det här problemet i höst. Men giraffen med kraften att krympa kommer nog titta förbi här långt innan dess.

Action! ACTION! VATTENFALL I KÖKET!

Kommer innanför dörren och möts av en dränkt pojkvän och en köksmatta som ser ut som en undervattensväxt. Vatten rinner och rinner ur kranen och paniken i Ks ögon är påtaglig.

Jag kastar ut handdukar över golvet och skruvar ihop rören. Men det rinner och rinner. Och rinner. Alla blir kissenödiga.
Och det rinner.


Nu är rörnisse här. Må alla goda väsen vara med oss så detta blir ordnat så jag kan få äta. Tack och hej leverpastej.