Exempel 13.

Det är nya tider nu, och nya tider betyder nya drömmar. Istället för gamla tråkiga villa, volvo och vovve så drömmer jag om det här:

Slott, Seat och säl.


(Passar det här inte dig så kolla in de tidigare förslagen efter din nya dröm:  1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12)

Exempel 12.

HERREGUD! Nu har det gått snart 3 månader sedan den här följetongen uppdaterades sist. Det är därför hög tid för exempel 12 i vår serie om vad som skulle kunna ersätta det gamla dammiga "Villa, volvo och vovve" i framtiden.

Nä, blä för "VVV", jag drömmer hellre om det här:

Gryt, Geely och grävling.


(Känner du dig inte sjukt sugen på just en grävling så kolla in de tidigare förslagen efter något som passar just dig:  1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11)

Just nu tänker jag mest på mat

Jag tänker inte göra en rekapitulering och återberätta de senaste månaderna av mitt liv. Jag kan väl säga att jag har inträtt i ett nytt stadium av livsform. Arbetslös, eller "fri att skapa" kanske låter snyggare. Jag lever på drömmen om att pengar är en världslig sak och att de kommer att komma till mig när jag verkligen behöver dem. Ungefär lite bortskämt medelklassigt sådär. Har ju alltid organ att donera. Och så vidare.

Jag skapar så länge. Mat skapar jag. Eftersom det är tunt med pengar, så får jag vara nöjd med att ha ett överflöd av tid och kreativitet. Jag har lagat hommus på rödbeta och rostade solrosfrön (tänker mig att valnötter vore toppen för en dylik maträtt men då ska man nog minska ner på tahinin på grund av mycket bitterhet) och citronsaft. Otroligt snyggt. Har ingen bild att bevisa skapelsen med dock. Jag bakar bröd på vitt mjöl, vilket är ohemult gott, särskilt nyvarmt och med SMÖR (jag älskar smör). Jag har rört ihop en svampragu med både portvin och rödvin och serverat med polenta med extra mycket parmesan. Jag har dessutom bakat skitmycket småkakor från min älskade mormors receptsamlingar. Dock har jag ej lyckats spara ihop så frysen är full med kakor, såsom min mormor alltid lyckades, eftersom allt hela tiden äts upp. Jag har också hunnit tillaga vegetarisk palt och på ett ungefär en risotto fast på råris och med grönkål och lagrad getost på toppen. Jag har verkligen ätit massor av lyxig ost.

Jag fantiserar dock i detta eviga vinterland på mer mat att laga. Såsom wontons med svamp- och pak choyfyllning i dippsås med soja och apelsin, blodapelsinsallad med tunt hyvlad fänkål, citron och sultanrussin, en redig fransk löksoppa, ha en matfest med rysk mat (mmm smetana...), göra ravioli fyllda med rostad mandel, ricotta, parmesan och blancherad spenat överrösta i brynt smör, baka marockanska platta bröd på kikärtor och hela rostad kryddor serverade med fet yogurt blandad med dill och citron, ett stort stycke ost i fetastil, röd linsröra med bulgur och tomat och så morot och potatis i saffran. Tomatsås kokt på egenrostade tomater att servera till färsk pasta och stört mycket riven parmesanost. Färsk vit sparris kokt och serverad med ohemula mängder hollandaise. Grön späd sparris lättkokt med pocherat ägg på en bädd av polenta och parmesan. MÅSTE GÖRA MER KIMCHI.


Jag längtar också efter mat jag inte själv tänker mig tillaga utan bara vill äta. Mascarponeglass med skogsbär så som den serveras i Buenos Aires, Jims grillade asado de tira och vacio serverad med tomat- och löksallad, en vanlig tysk korv på en matmarknad i Berlin, tortas fritas med varm choklad, dulce de leche med banan, ostron kräftor räkor hummer med lämplig tillbehör exempelvis champagne, perfekt mogen vattenmelon, perfekt mogna tomater på lätt rostat bröd ingnuggat med olivolja och vitlök, kinesisk auberginerätt som den jag åt senast i Berlin, riktigt god falafel, söndagsstek, liturgisk skördepizza, ge mig vårens första grönsaker!, stekt inlagd strömming på knäcke och gärna öl till det tack, omg friterad auberginskivor spanish style, gröna oliver och sherry, oxkind, morchillas, kimchigryta med tofu, nyplockad smultron.

Exempel 11.

Vad ska ersätta det gamla förlegade "villa, volvo och vovve"? Kanske det här kommer bli den nya livsstilen med stor L.

Källare, Kia och kungsörn.


(Tycker du inte att detta riktigt träffar "the spot" så kanske någon av de här alternativen känns bättre: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10)

Exempel 10.

Vid det här laget borde ni veta vad det här handlar om men jag drar det igen.

Att drömma om villa, volvo och vovve känns inte så fräscht längre. "Vad ska jag drömma om istället?" frågar du kanske då. Här på FGIAÄ ger vi lite olika alternativ i form av en smidig webbföljetong.

I framtiden kan vi istället fylla våra dagböcker med drömmar om det här:

Träkoja, Toyota och tiger.

(Passar inte det så kanske någon av de här alternativen känns bättre: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9)

Exempel 9.

Villa, volvo och vovve är lika ute som stenyxor och att jaga med spjut. I individualismens anda väljer vi numer våra drömmar själva. Fullständig valfrihet kan dock göra en en smula likgiltig så därför har vi på FGIAÄ fixat lite tips på vad som kan ersätta den gamla drömmen om VVV.

Varsågod att börja drömma om detta.

Friggebod, Ferrari och falk.

(Passar inte det så kanske någon av de här alternativen känns bättre: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8)

Exempel 8.

Det har varit tyst ett tag men här kommer äntligen nästa del i VVV-följetången. Nu börjar det bli old news men villa, volvo och vovve är UTE. Varför inte satsa på det här istället?

Lusthus, Lada och lodjur.

(Passar inte det så kanske någon av de här alternativen känns bättre: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7)

Exempel 7.

Nu var det längesedan ni fick en ny del i vår www-följetong om nya alternativ till VVV. Här kommer exempel 7 på vad som kommer ersätta villa, volvo och vovve i framtiden, enjoy!

Citadell, Citroën och cikada.


(Exempel 1, 2, 3, 4, 5, 6)

Exempel 6.

I vårt nya, moderna och jämställda (nåja) samhälle passar inte gamla drömmar om villa, volvo och vovve in, nu är det nya drömmar som gäller! Känner du att det är svårt att hitta inspiration för vad som ska ingå i ditt nya drömliv och är rädd att du skall falla in i gamla mönster så titta här. Med hjälp av en smidig bloggföljetong här på FGIAÄ får du chansen att skapa din egen drömframtid, bra va?


Exempel 6.

Båt, Bentley och bisonoxe.


(Exempel 1, 2, 3, 4, 5)

Exempel 5

Volvo, villa och vovve är UTE. Nu är det andra grejer som gäller. Vad du ska satsa på nu får du reda på här på bloggen med hjälp av en smidig följetong.


Exempel 5.

Museum, Mercedes och marsvin.


(Exempel 1, 2, 3, 4)

Exempel 4

Volvo, villa och vovve är förlegat. Vill du veta vad du ska sikta på istället får du reda på det här med hjälp av en bildföljetong - sjukt smidigt!

Exempel 4.

Borg, Bugatti och björn.


Hängde du inte riktigt med i bilden behöver du kolla mer på Star Trek.


(Exempel 1, 2, 3)

Istället för VVV, Exempel 3

Volvo, villa och vovve är UTE. Nu är det andra grejer som gäller. Vad får du reda på här på bloggen med hjälp av en smidig följetong.


Exempel 3.

Håla, Honda och hyena.


(Exempel 1, Exempel 2)

Nya VVV, Ex. 2

Volvo, villa och vovve är old neeeeews. Så vad finns det då för alternativ till dessa gamla förlegade drömmar? Här är nästa exempel i bloggföljetongen 'Nya VVV'.


Exempel 2.

Vedbod, vespa och varan.



(Exempel 1 hittar du här)

Nya VVV

När kollektivet sammanstrålade för ett litet tag sedan gjorde vi en spaning:

Volvo, villa och vovve är SÅ UTE!

Därför tänkte jag nu påbörja en följetong om vad som är INNE*.


Exempel 1.

Lägenhet, Lamborghini och lama.


Exempel 2 kommer nästa vecka, eller imorgon. Vi får se. Stay tuned!


*Vad som är inne har bestämts gemensamt av kollektivet. Vi vet alltid bäst.

Keming och Kerning

Jag har världens fulaste handstil.

Det är inget försök till att fiska komplimanger, som när man säger att ens rumpa är tjock, utan det är ett faktum. Trots mina lågstadiefröknars tappra försök så lärde jag mig aldrig att hålla pennan rätt. Mitt krampaktiga tag om pennan resulterar därför i lika krampaktiga bokstäver. Förslag om att försöka tänka att jag ritar bokstäverna istället har inte fungerat. När jag skriver ser det fult ut. Punkt slut.

Dessa fula bokstäver har förföljt mig in i den digitala världen. Min fula handstil har spökat varje gång jag velat göra en "snygg" text och resulterat i att jag helt enkelt tänkt att jag inte kan det där med bokstäver.

När jag häromdagen satt och tittade igenom bilder jag gjort kände jag att något saknades. De flesta bilderna var helt tysta. Det saknades text. När jag senare satt och bläddrade i en glansig tidning och såg ett snyggt uppslag men en elegant placerad rubrik så klickade nånting till i mig. Fylld av ett ovanligt stort självförtroende tänkte jag "Nä! Jag kan också det där!" och bestämde mig för att bevisa det för mig själv.

Nu har jag kommit igång med att försöka lära mig att få till snygga texter. Visa att jag nog kan jag med om jag bara övar och läser på. Jag har slutat vara rädd. Jag vet att folk som är proffs på typografi och kan allt om kerning, underhäng och seriffer kommer kunna hitta massor av saker att klaga på i det jag gör men jag vet också att man bara blir bättre genom att öva.

Ytterligare en sak som hindrat mig innan är det där med vad som ska stå skrivet med dessa omsorgsfullt behandlade bokstäver. Ska man lägga tid på att skriva något snyggt så måste det väl vara kärnfullt? Inte då! Ska man vänta på rätt texter får man aldrig tillfälle att öva. Min första övning var att helt enkelt att skriva ner det jag tänkte: "Jag kan också!"

Nästa steg var att blanda texten med en bild. Jag hade en gammal bild på en stol som jag gjorde för längesedan men som inte kommit till användning än. Den parades ihop med ännu en nonsenstext som i alla fall anknöt till bilden.

Till alla typografer kan jag lägga till en brasklapp om att det finns en rad saker jag tänker "fixa till" i den här bilden men det skiter jag i just nu.

Nu har jag kommit igång och försöker att se till att hitta tillfällen att göra sådana här små "planscher" för att ge mig själv möjligheten att lära mig istället för att tänka att jag inte kan. Planschen jag gjorde idag var inspirerad av min lunch och den kommer kanske upp någon annan gång. (Bilden alltså, inte lunchen)

Dagens tips blir att sluta vara rädd, det leder nämligen ingen vart.

Mitt i gubbröran

Nu ska jag fokusera på kön. Förhoppningsvis ska fokusering på kön inte vara nödvändig inom en överskådlig framtid men än så länge kan det behövas ibland. Igår kväll sändes det live från Nobelfesten och sändningen leddes av fyra stycken kvinnor. Att Nobelstudion varit fylld av kvinnor i år har varit svårt att missa. Jag har hört om det på TV och sett det i tidningar; Det är alltså inte bara jag som fokuserat på kön. Som jag förstått det är detta ett medvetet val SVT gjort. En kvotering om man så vill. En lyckad kvotering? Det tycker jag absolut.

Jag tänker inte gå in djupare på vad sådana medvetna val kan ha för effekter eller ifall de behövs eller inte. Det finns andra som kan och vet så mycket mer om det än jag. Det jag vill prata om är istället avrundning i slutet av sändningen när alla fyra programledarna sitter med varsitt glas i trappan i Blå Hallen och liksom pustar ut. Höggravida Ebba Von Sydow har slängt av sig skorna (jag som nästan aldrig går i klackar kan inte förstå hur hon kunnat gå i dom hela kvällen) och alla har slagit sig ner lite nonchalant i sina balklänningar. Det sista som händer är att chefen tittar in i bild. Chefen, Eva Hamilton, som också hon är kvinna.

När kameran börjar panorera bort slås jag av hur underlig den här bilden hade varit för 40-50 år sedan. När vi ändå pratar TV så berättade Sylvia Vrethammar i sitt avsnitt av Så Mycket Bättre härom veckan om hur hon som värdinna i Hylands Hörna varje kväll skulle visa upp sig för Herr Hyland och godkännas innan sändning. Hennes jobb var framförallt att vara bedårande. Hur udda hade inte Lennart Hyland tyckt att denna bild på fyra kvinnor, som tillsammans lett en av SVTs största årliga livesändningar, var? Vad hade han tyckt om att dom kan sitta i trappan avslappnat och, utan att ha som huvuduppgift att vara vackra, göra ett riktigt bra jobb som programledare? Om att deras chef traskar in i bild och är kvinna hon med? Nä, det hade inte hänt på hans tid.

Nu fokuserar jag som sagt på kön och inte på personer. Allt dessa kvinnor gör är inte fantastiskt (kanske med undantag för Jessika Gedin då) och framförallt är det inte fantastiskt bara för att dom är kvinnor men ingen kan säga att gårdagens sändning inte sköttes oerhört bra. Nästa steg kanske är ett år med bara kvinnliga pristagare?

Hejdå!

Utvald

Jag vet egentligen inte vad det betyder mer än att man nu mer kan hitta en av mina bilder när man sitter och bläddrar bland bilderna i shoppen. Alltid är det någon som ser den som inte hade gjort det annars. Jag känner mig i alla fall peppad att få upp fler bilder. Kanske får någon mer vara med i shoppen i framtiden, vem vet. Djurgranen hittar man annars här.

vi skulle aldrig börjat odla

Människan är ett så jävla konstigt djur. Så tänker jag ganska ofta. Ibland kan man befinna sig i en helt "vanlig" situation, typ på en fotbollsmatch, i en flygplatskö, på ett seminarium, på Hemköp, och så tar man liksom ett mentalt steg åt sidan och applicerar ett så kallat DJURPERSPEKTIV på det hela. Och genast blir allt helt absurt, och ganska komiskt. Man ser det hela som en Attenboroughskt naturdokumentär där människodjuret observeras i sitt naturliga habitat. "Hanarna samlas i ett skålformat betongbygge för att beskåda en liten grupp fysiskt överlägsna exemplar som utför en ritualliknande, kompetitiv dans med hjälp av en läderkula. Hanarna utstöter stridsrop och rytmiska ljud och klapprörelser för att påverka ritualens utgång." Man undrar stilla: vad fan håller vi på med? Hur blev det såhär?

Lasse Berg. Mannen jag ska bli när jag blir stor.

Det kan min stora idol, journalisten och författaren Lasse Berg, svara på. I sina två böcker Gryning över Kalahari och Skymningssång i Kalahari redogör han, med hjälp av allt forskningsunderlag som hittills finns, för människordjurets evolutionära historia, och vidare hur vi kom att leva som vi gör idag. Här finns allt från arkeologiska fynd av våra urmödrar i Afrika till vikten av att en grupp människor kan röra sig gemensamt i takt till musik. Det viktigaste som Lasse Berg kommer fram till, enligt min mening, är att människan av naturen är god. Inte krigisk och hemsk, som man gärna kan tro om man ser sig om i den skitvärld som faller samman omkring oss just nu. Enligt Lasse kommer vår överlägsna särställning på planeten idag av att vi är bäst på att samarbeta och dela med oss inom gruppen. Vi är genetiskt kodade att ogilla när ett syskon får större kakbit än ett annat, eller när den som är sjuk och inte kan hjälpa till med jakten får mindre antilop till middag. I nästan 200 000 år levde vår art, homo sapiens, i nomadgrupper på omkring 30 personer som jagade och samlade föda för dagen. Vi hade knappt några ägodelar och inget bestämt område som var "vårt". Så fanns det inte heller några krig.

Men för cirka 20 000 år sedan började allt så sakteliga gå åt helvete. Eller, det beror väl lite hur man ser på det. En lång och hemsk istid gjorde jorden till en jobbig plats att leva på, och vi tvingades ändra våra metoder för att få mat. För 10 000 år sedan kom ännu en, dock kortare, istid, och efter den var det kört. Vi började odla spannmål, och blev således bofasta. Plötsligt behövde man spara mat. Då måste någon äga den. Och då kan den ena äga mer än den andre, hierarkin var ett faktum, det kokta fläsket var stekt.

Människorna blev fler. Men vi fick det också rövigare. Som jägare/samlare kunde vi fixa all mat vi behövde på 2-3 timmars dagligt arbete, sen var det chill-out time då vi berättade roliga historier och myste. Efter jordbrukets inträde var vi tvugna att jobba skiten ur oss för att få så det räckte. Vi blev sjukare, ledsnare, våldsamare, MINDRE till storleken pga den näringsfattigare födan. Men vi blev samtidigt fler. Nu är vi så jävla många att det inte ens är kul längre, och den stora majoriteten av oss jobbar i i-phonefabriker där det finns skyddsnät så att man inte ens kan hoppa från taket och göra slut på misären.

Sensmoralen som jag tar med mig från Lasse Bergs böcker är denna: VI SKULLE ALDRIG BÖRJAT ODLA. Vi har inte utvecklats evolutionärt i någon större bemärkelse sedan vi levde som nomader i Afrika. Vissa har blivit vita i hyn och kan dricka mjölk från kor, typ. Hurra. Vi hade allt vi behövde. Men det är ju så dags att komma på nu.

Evolutionens brister och skavanker

Jag sa att jag inte skulle prata så mycket mer om hår, men efter den här briljanta kommentaren från Liv Strömquist är jag bara tvungen att återigen kommentera på kvinnans kroppsbehåring. Ja fy fan, evolutionen har ju för fan misslyckats när kvinnor också har hår under armarna, det är ju äckligt ta mig tusan.

Se hela filmen på Kobra, 25 minuter och 30 sekunder in i programmet.

Tack och hej.